Tio förändringar som ska rädda den svenska skolan

På DN Debatt skriver utbildningsminister Jan Björklund och företrädare för lärarfacken, SKL och friskolorna om tio förändringar som ska rädda den svenska skolan, läs debattartikeln här.

”Läraryrket är ett viktigt yrke. Glädjande nog ökar ansökningarna till landets lärarutbildningar i år, för andra året i rad. Vår förhoppning är att en mångårig negativ utveckling nu har möjlighet att vändas, men vår bedömning är att det behövs fler insatser för att öka läraryrkets attraktionskraft.”

Förändringarna i korthet:

1. Höjda lärarlöner och karriärtjänster
2. Minskad administration
3. Legitimation och behörighet
4. Högre antagningskrav
5. Lämplighetsprov vid antagningen till lärarutbildningen
6. Didaktiken är en viktig del av lärarutbildningen
7. Övningsskolor inrättas för lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning (VFU)
8. VFU bör utvecklas också vad avser uppföljning, bedömning och prövning av lärarstudenter
9. Introduktionsåret utvecklas
10. Ett skolforskningsinstitut inrättas

Att introducera likhetstecknet i ett algebraiskt sammanhang

Forskning om undervisning och lärande

– forskning med och för lärare

Lärarstiftelsen har i samverkan med Lärarförbundets vetenskapliga råd gett ut nummer av skriften ”Forskning om undervisning och lärande”. Syftet har varit att lyfta fram forskning med och för snarare än om och på lärare.

I nummer 10 finns en intressant artikel om att introducera likhetstecken i ett algebraiskt sammanhang för elever i årskurs 1, av M. Adolfsson Boman, I. Eriksson, M. Hverven, A. Jansson & T. Tambour

Artikeln bygger på data från ett undervisningsexperiment i syfte att introducera algebra i nybörjarundervisningen, för 6-7 åringar. Man ville pröva utformningen av en nybörjarundervisning som skulle ge eleverna möjlighet att utforska innebörden i symboler och matematiska principer innan de börjar arbeta med siffror.
Syftet med den här artikeln är dels att beskriva de uppgifter som utformades och prövades och dels att ge några exempel på indikationer på en framväxande förmåga att föra algebraiska resonemang

Strävorna – inspiration och kompetensutveckling

I senaste nyhetsbrevet från NCM står följande:
”Ordet ”Strävorna” anknyter till kursplanernas centrala innehåll och de förmågor som eleverna ska få utveckla. I den tidigare kursplanen fanns begreppet “mål att sträva mot” – därav namnet Strävorna.
Webbtjänsten Strävorna är tänkt att användas dels som inspiration och stöd för undervisningen, dels som kompetensutveckling. I de olika rutorna i matrisen kan finnas olika typer av material, t ex artiklar från Nämnaren, aktiviteter & Uppslag och webblänkar.
Artiklarna ska exemplifiera, ge nya tankar och idéer om undervisningen. I vissa fall är det beskrivningar av lektionsförlopp och i andra kan det vara resonemang kring förmågor och undervisning. Aktiviteterna och Uppslagen är relativt färdiga att använda. De kan dock behöva anpassas, till yngre eller äldre elever liksom för elever som behöver extra stöd eller extra utmaningar.”

Besök webbplatsen Strävorna, länk finns här.

Skolverket Sök med spindeln

Under Skolutveckling på Skolverkets hemsida finns en söktjänst som heter Sök med spindeln.

Spindeln är speciellt framtagen för att pedagoger och elever lätt ska kunna söka efter digitalt material för skolarbete. Sökningen sker i flera arkiv men är begränsad till de arkiv som innehåller material för skolarbete. Sedan augusti 2012 är även resurser från det stora internationella arkivet Learning Resource Exchange (LRE) sökbara i Spindeln.

I söktjänsten kan du markera vad du vill söka efter. Inom ämnet matematik finns t ex 5863 träffar! Du kan sedan välja resurstyp, t ex bild, experiment, handledning, kurs, lektionsplanering, ljud, lärspel och mycket mer!

Learning Study – igen!

Vi har skrivit om Learning study tidigare och då tipsat om en kunskapsbank för Learning study och Lesson study, se länk här eller i länksamlingen.

Även om du som pedagog inte vill genomföra en hel Learning study eller Lesson study kan du ha stor nytta av kunskapsbanken då du ska planera ett nytt abetsområde med dina elever. Kunskapsbanken kan då användas för att upptäcka och uppmärksamma de kritiska aspekterna av ett arbetsområde samt utgöra ett stöd och en utgångspunkt vid planering av undervisningen.

Maria Bergqvist och Henrik Hansson är utbildade 1-7 ma/no lärare och har arbetat med Learning Study sedan 2003, på Öjersjö Brunn skolan i Partille kommun.  På deras hemsida hittar du sammanställningar av deras studier sedan 2010. Sammanställningarna är tänkta att användas för att ta hjälp av och vidareutveckla det som lärare redan hittat i kritiska aspekter och variationsmönster.

 

 

 

 

 

Jämföra, sortera, placera

Utbildningsradion UR är en oerhörd resurs för oss lärare. Idag tänkte vi tipsa om ett spel om  jämförelsebegrepp och logiskt tänkande, nämligen Vem tänker jag på nu?

Ovan syns en skärmdump från lärarinformationen till sidan. Du hittar den här. I spelet tränar eleverna jämförelseord, se exempel ovan, lägesord ( exempelvis i, inuti, ovanpå, på, över, under, bakom, framför, mellan, längst ner, högst upp, utanför, bredvid) och former (bland annat kvadrat, cirkel, triangel, rektangel, kant, sida). Spelet finns i tre svårighetsnivåer. Perfekt träning för elever med annat modersmål!

Kritik mot de nationella proven

I Skolportens nyhetsbrev finns länkar till artiklar som riktar kritik mot de nationella proven. En av artiklarna är skrivna av Johan Kant i Skola & Samhälle. Kant hävdar att ”Nationella proven tar knäcken på lärarna”.  Kant fortsätter sin kritik med att säga ”De nationella proven är för omfattande och har allvarliga brister. Provens omfattning och uppläggning gör att lärarnas arbetsglädje försvinner”. Läs hela artikeln här.

Skola & Samhälle – nättidning om skola, skolpolitik och lärarutbildning

På nätet finns mängder med intressant läsning om undervisning och utbildning. Ett exempel är http://www.skolaochsamhalle.se

Så här står det om sidan:

”Skola & Samhälle (S.O.S.) är en nättidning om skola, skolpolitik och lärarutbildning. Den heter S.O.S. för att den handlar om skola och samhälle, men också för att den är en signal om att det nu är hög tid att föra en fördjupad, kritisk och bred diskussion om vart skolan är på väg. Den diskussionen förs knappast i media i övrigt. Vi hoppas att många ska läsa S.O.S. och att många ska komma till tals i tidningen: lärare som är mitt uppe i vardagsarbetet i skolan, lärarutbildare i färd med att skapa en ny lärarutbildning, forskare som vill delta i en kritisk utbildningsdebatt, elever, föräldrar, politiker, alla med intresse för skolan och skolans utveckling. Det är både enkelt och kostnadsfritt att få en uppdaterad påminnelse om tidningen hem till sin dator. Man skriver ner sin mailadress på websidan, klickar, och sedan går allt automatiskt; när nya texter har publicerats får man besked om det.

Vi som tagit initiativ till en kritisk debatt om skola och lärarutbildning på nätet är:

Ingrid Carlgren (professor i pedagogik)

Solweig Eklund (tidigare vice ordförande i Lärarförbundet)

Olle Holmberg (tidigare chef för Lärarutbildningen vid Malmö högskola)

Göran Levin (tidigare utbildningschef för Lärarutbildningen vid Malmö högskola)

Sven-Eric Liedman (professor i idé- och lärdomshistoria)

Sten Svensson (tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning. Redaktör för S.O.S.)

Jan Thavenius (professor i litteraturvetenskap)

 

 

Skolverkets film om Matematiklyftet

Matematiklyftet skiljer sig från andra former av fortbildning för lärare som undervisar i matematik på framför allt tre sätt:
1. Fortbildningen genomförs lokalt på skolan. Du får läsa texter, pröva aktiveter i ditt klassrum och sedan dela dina erfarenheter med dina kollegor.
2. Fortbildningen vänder sig inte främst till dig som enskild lärare utan i första hand till kollegiet som grupp och till skolans ledare, rektor.
3. Det finns en målsättning att lärare tillsammans med rektor fortsätter att utveckla matematikundervisningen och former för fortbildning även efter deltagandet i Matematiklyftet.

Här är en länk till Skolverkets film om Matematiklyftet.

Bedömningsstöd matematik

I sommar publicerar Skolverket ett material som ersätter de tidigare analysscheman för åk 1-5 och åk 6-9. Så här står det på Skolverkets hemsida:

”Materialet ska stödja och strukturera lärarens kontinuerliga bedömning av elevens kunskapsutveckling. I materialet finns också underlag för att eleven ska kunna följa sitt eget lärande.

  Materialet Bedömningsstöd för lärande i matematik årskurs 1-9 i tas fram av PRIM-gruppen vid Stockholms universitet. Bedömningsstödet ska stödja och strukturera lärarens kontinuerliga bedömning av elevens kunskapsutveckling.

  Materialet utgår från kursplanen i matematik och relaterar till ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 i matematik. Publicering sker under sommaren 2013.”